Mazda 2

Vad recensenterna är överens om

Testerna behandlar egentligen två olika bilar under samma namn: den japanskbyggda 1,5-litersbensinaren och Hybrid-versionen, som i praktiken är en Toyota Yaris med Mazda-grill. För bensinvarianten är recensenterna samstämmigt positiva till kupékänslan och till att bilen är lättrörlig och rolig på slingrig väg, medan hybriden återkommande hyllas för mycket låg förbrukning. Kritiken samlas kring det trånga baksätet, ett av klassens minsta bagageutrymmen och en teknik som känns efter sin tid, framför allt den lilla skärmen och det åldrade multimediasystemet. Flera tester påpekar också att prislappen krupit uppåt medan billigare konkurrenter erbjuder mer utrustning och plats.

Vad recensenterna är överens om

Testerna är samstämmiga om att Mazda 2 tredje generation är en av de roligaste småbilarna att köra, med lätt kaross, direkt styrning och en chassibalans som gör den lekfull på slingrig väg. De sugmotoriserade 1,5-litersmotorerna får återkommande beröm för låg förbrukning i verklig körning. Nästan alla noterar att utrustningsnivån är generös även långt ner i modellprogrammet. Kritiken samlas kring trång baksits, litet bagageutrymme i halvkombin, en ljudnivå som inte håller jämna steg med nyare konkurrenter och motorer som måste varvas för att leverera. Flera tester landar i att den som prioriterar plats och tystnad hittar bättre alternativ, medan den som vill ha körglädje i minsta klassen blir nöjd.

Vad recensenterna är överens om

Testerna är samstämmiga om att den låga vikten är hela poängen med bilen. Mazda 2 delar teknik med samtida Ford Fiesta och beskrivs genomgående som lättkörd och pigg i svängar, med en styrning som svarar direkt och en kaross som känns liten och lätt att placera. Bygget upplevs som gediget och bensinmotorerna som snåla utan att kännas svaga. Kritiken samlas kring kupén med hård, trist plast, ett ljudnivå som stiger tydligt i motorvägsfart och ett bagageutrymme som är mindre än i de flesta konkurrenterna.