Bästa bilarna mellan 100 000–200 000 kr

Den har avancerade säkerhetsfunktioner som autobroms och adaptiv farthållare, och snåla motorer där 1.0 TSI klarar ca 0,5 l/mil blandad körning.

Golf VII framstår i testerna som mätstocken i klassen: en familjebil som gör nästan allt bra utan att göra något illa. Genomgående lyfts kupékvaliteten, den mjuka gången och den breda motorpaletten där även små bensinmotorer räcker långt. Kombin och SV får beröm för lastutrymmet, medan GTI och R beskrivs som snabba bilar som fortfarande går att leva med varje dag. Kritiken samlas kring priset jämfört med tekniskt närbesläktade konkurrenter, ett trögt multimediasystem, DSG-lådans tvekan i låg fart och en tillförlitlighet som flera bedömare kallar ojämn.

• +Styrka:

  Kombin sväljer mycket och har ett fyrkantigt, användbart lastutrymme, även om Octavia tar mer.

• −Svaghet:

  DSG-lådan tvekar från stillastående. Den torrlamellade sjuväxlade varianten pekas ut som den känsligare.

• −Svaghet:

  Tillförlitligheten beskrivs som ojämn för generationen som helhet.

• −Svaghet:

  e-Golf är tyst och snabb i stan, men räckvidden ligger under det som konkurrenterna erbjöd redan då.

Där testerna går isär: Kring GTI går testerna isär. Vissa ger full pott och kallar den den bästa kompromissen i klassen, andra tycker att den saknar rå hetta och känns tam bredvid Focus RS och Civic Type R. Även komforten delar leden: standardfjädringen hyllas som mjuk och följsam, medan sportchassi och stora fälgar beskrivs som hackiga på dålig asfalt.

Flera motoralternativ finns, exempelvis 320d som drar cirka 0,49 l/mil blandad körning. Autobroms och aktiv filhållningsassistent är standard från 2018.

Testerna är i stort överens: F30/F31 kör bättre än de flesta i klassen, med ett välbalanserat bakhjulsdrivet chassi och en styrning som ger föraren bra känsla för vad bilen gör. 320d pekas ut gång på gång som den som kombinerar fart och låg förbrukning bäst. Kupén beskrivs som välbyggd men designmässigt trist. Flera tester noterar att materialkänslan ligger ett snäpp under Audi. Kritiken samlas kring en stel gång på M Sport-fjädring och stora hjul, ljudet från fyrcylindriga dieslar och en tillvalslista där mycket säkerhetsutrustning kostade extra. GT-versionen lyfts som den rymligaste, men samtliga tester som provat den tycker att den kör mindre precist än sedan och kombi.

• +Styrka:

  Baksätet rymmer två vuxna på ett sätt som föregångaren inte klarade. Kombin tar 495 liter i bagageutrymmet.

• −Svaghet:

  De fyrcylindriga dieslarna låter grovt, särskilt vid kallstart och när start/stopp väcker motorn.

• −Svaghet:

  Lång tillvalslista där även säkerhetsutrustning kostade extra, vilket gör att två bilar av samma modell kan vara olika utrustade.

• −Svaghet:

  Vägbullret hörs tydligt på grov asfalt, något flera tester tar upp oavsett kaross.

Där testerna går isär: Synen på körglädjen går isär. Flera tester kallar den fortfarande klassens bästa att köra, medan andra menar att just den här generationen tappat skärpa jämfört med tidigare 3-serier och att konkurrenterna hunnit ikapp. Även komforten bedöms olika: en del tycker att fjädringen håller god balans, andra att den är för hård – skillnaden verkar hänga på hjulstorlek och om bilen har adaptiva dämpare.

Bränsleförbrukningen för hybriden ligger kring 0,45 l/mil blandad körning och bagageutrymmet rymmer 598 liter.

Testerna är i stort eniga: den här Corollan är en trygg, snålkörd och välutrustad familjebil som håller. Hybriddriften får beröm i nästan varje test för låg förbrukning i verklig trafik. Tystheten i stadsfart och lugn motorvägsgång återkommer också. Kritiken samlas kring trång baksits, litet bagageutrymme i halvkombin, ett motorljud som tjuter vid hård gas och ett multimediasystem som ansågs omodernt före uppdateringen 2023. Flera tester påpekar också att priset inte är lågt för klassen, även om utrustningsnivån och driftkostnaderna motiverar en del av det.

• +Styrka:

  Tillförlitligheten lyfts genomgående som en av modellens starkaste sidor.

• +Styrka:

  Fjädringen sväljer ojämnheter mjukt och bilen känns stabil i högre fart.

• −Svaghet:

  Motorn hörs tydligt och drar upp varvtalet när du trycker till. Ljudet står inte i proportion till accelerationen.

• −Svaghet:

  Multimediasystemet före uppdateringen 2023 upplevdes som segt och gammalmodigt. Skärmen är liten även i toppversionerna.

Där testerna går isär: Körglädjen delar testerna. En del beskriver bilen som överraskande rolig i kurvor med bra styrning, andra tycker att den är själlös bakom ratten och att konkurrenterna ger mer tillbaka till föraren. Den vassa GR Corolla är ett kapitel för sig: där är recensenterna nästan enhälligt entusiastiska över motor och fyrhjulsdrift, men lika samstämmigt kritiska mot den hårda fjädringen och den enkla kupén i förhållande till priset.

Bilen har autobroms och adaptiv farthållare som standard från 2020 års modell.

Testerna beskriver i praktiken två olika bilar. Den vanliga Yaris hybrid hyllas nästan genomgående för sin bränsleförbrukning, sitt lätta stadskörande och Toyotas rykte om driftsäkerhet, medan GR Yaris får toppbetyg för grepp, fart och körglädje. Kritiken mot standardbilen samlas kring trång baksits och litet bagageutrymme, en kupé som känns sparsmakad för priset och ett treecylindrigt motorljud som blir påträngande när man ger gas. GR-versionen får samma anmärkningar om plats och inredning, plus ett pris som flera tester tycker börjar svida. Recensenterna är ändå samstämmiga om att Yaris fungerar som ett förnuftigt val i småbilsklassen, förutsatt att man inte behöver utrymmet.

• +Styrka:

  Gott rykte om tillförlitlighet och en garanti som kan förlängas länge vid märkesservice.

• +Styrka:

  GR Yaris hyllas nästan enhälligt för fyrhjulsdriftens grepp och turbomatade trean, men har ännu mindre plats bak och i bagaget.

• −Svaghet:

  Kupén känns enkel och mörk, med hårda plaster som sticker i ögonen på de dyrare utrustningsnivåerna.

• −Svaghet:

  Stelt fjädrad på större hjul, den blir skumpig och pysslig på ojämn asfalt.

Där testerna går isär: Om GR Yaris kör recensenterna isär i nyanserna: flertalet beskriver den som ett av de mest engagerande chassin i klassen, medan några tycker den är för fasthållen och saknar lekfullhet nära gränsen. Ett par tester varnar tvärtom för att bakvagnen kan överraska en ovan förare. Kupékvaliteten delar också testerna – en del tycker den håller god klass, andra kallar den spartansk i förhållande till priset.

D4-dieseln drar runt 0,55 l/mil och bagageutrymmet mäter 529 liter, vilket är medel i klassen.

Med 21 tester bakom sig är bilden ovanligt entydig: recensenterna ser V60 som en snygg, bekväm och gedigen kombi som fungerar som ett fullgott alternativ till en SUV. Formen utanpå och materialen inne i kupén lyfts i nästan varje test, liksom långfärdskomforten och utrymmet för både passagerare och packning. Kritiken samlas kring det skärmstyrda multimediasystemet, en drivlina som inte känns riktigt färdigputsad och att bilen sällan är rolig att köra. Testerna är också överens om att de starkaste versionerna imponerar mer med prestanda än med fjädringskomfort. Genomgående beskrivs den som en bil för den som prioriterar komfort, säkerhet och praktisk nytta framför körglädje.

• +Styrka:

  Gott om plats i baksätet och ett stort bagageutrymme med låg lastkant.

• −Svaghet:

  Drivlinan drar ner intrycket. Automatlådan tvekar vid igångkörning och fyrcylindrarna låter sträva när de pressas.

• −Svaghet:

  Laddhybriderna beskrivs som riktigt starka, men de kostar också klart mer än de vanliga bensinversionerna.

Där testerna går isär: Störst spridning gäller fjädringen. Flera tester tycker att bilen rullar mjukt och sammanhållet, medan de som kört sportigare utrustningsnivåer och Polestar-versionen beskriver den som stel och studsig på dålig asfalt och i låg fart. Bagageutrymmet delar också testerna: några kallar det stort och lättlastat, andra menar att volymen bara är medelmåttig när baksätet fällts.

Kombiversionen lastar 640 liter och erbjuder många smarta fack samt möjlighet till fällbart passagerarsäte.

Testerna är påfallande samstämmiga: Octavia IV lyfts fram som en av de mest användbara familjebilarna i klassen, med ett bagageutrymme som få konkurrenter matchar och en baksits där vuxna faktiskt får plats. Recensenterna återkommer till att den är bekväm på långfärd och att utrustningsnivån är hög i förhållande till priset. Kritiken samlas kring skärmstyrda klimatreglage, en körupplevelse som beskrivs som anonym och en motorpalett som krympt efter facelyftet. Flera tester landar i att det här är bilen man väljer av förnuftsskäl, inte för att den ska underhålla på en slingrig väg.

• +Styrka:

  Mycket standardutrustning i förhållande till prislappen. Verklig förbrukning imponerar på flera testare.

• −Svaghet:

  DSG-lådan tvekar i låg fart och vid igångkörning. Den hänger inte alltid med vid snabba gaspådrag.

• −Svaghet:

  Hårda plaster längre ner i kupén drar ner intrycket, även om ratt och reglage känns gedigna.

Där testerna går isär: Fjädringen delar testerna: vissa tycker att bilen är i mjukaste laget och gungar till över långa vågor, andra upplever den som stum och knycking i låg fart, särskilt på större fälgar. Även den sportiga vRS/RS splittrar – en del beskriver en välbalanserad och nyttig snabb kombi, andra saknar dramatik och motorljud jämfört med renodlade heta halvkombier. Synen på tillförlitligheten går också isär, där vissa flaggar för problem medan andra pekar på att Skoda brukar klara sig bra i ägarundersökningar.

Den erbjuder låg bränsleförbrukning, särskilt med EcoBoost-motorn, och många säkerhetsfunktioner som autobroms. Bagageutrymmet rymmer 608 liter, vilket gör den praktisk för vardagsbruk.

Testerna är samstämmiga om att fjärde generationens Focus kör bättre än nästan allt annat i klassen. Styrningen är exakt, bilen svarar snabbt och kombin behåller hatchbackens känsla trots den längre kroppen. Utrymmena får också beröm, både i baksätet och i lastutrymmet, även om flera tester påpekar att konkurrerande kombier sväljer mer. Kritiken samlas kring kupématerialen, den tveksamma automatlådan och återkommande rapporter om el- och elektronikfel. Bilden av bilen som körglad familjebil är alltså tydlig, men kvalitetskänslan och tillförlitligheten drar ner helhetsbetyget i flera tester.

• +Styrka:

  Trecylindriga 1,0 EcoBoost får beröm för både dragkraft och förbrukning. De svagaste versionerna kämpar dock med full last.

• +Styrka:

  Multimediasystemet blev betydligt bättre efter uppdateringen 2022. Den stora skärmen är logisk och snabb att hitta i.

• −Svaghet:

  Automatlådan tvekar. Flera tester noterar en fördröjning vid igångkörning och lådan är långsam att växla ner när det behövs.

• −Svaghet:

  Återkommande anmärkningar om el- och elektronikstrul, plus svaga placeringar i tillförlitlighetsmätningar.

Där testerna går isär: Fjädringskomforten är den stora tvistefrågan. Vissa tester beskriver gången som mjuk och behagligt dämpad, medan andra tycker att bilen är stötig över dåligt underlag – skillnaden verkar hänga ihop med utrustningsnivå och hjuldimension, där ST-Line är märkbart stelast och Active mjukast men rullar mer i kurvorna. Kring ST-versionen går åsikterna också isär: några kallar den en av de roligaste framhjulsdrivna sportbilarna, andra tycker att den saknar den där extra spetsen mot de vassaste rivalerna.

Bensinmotorn på 2,0 liter förbrukar cirka 0,68 l/mil blandad körning, och modellen har flexibla baksäten samt 506 liter bagageutrymme.

Testerna är samstämmiga om att CX-5 kör bättre än nästan allt annat i mellanklass-SUV-facket: styrningen är exakt, karossen håller sig plan i kurvor och bilen känns mer som en personbil än en hög familjevagn. Nästan varje test lyfter också kupén, som med sina material och sin passform känns dyrare än prislappen antyder. Byggkvaliteten beskrivs genomgående som mycket hög. Kritiken samlas kring de sugmotoriserade bensinvarianternas tröga gång, en baksits och ett bagageutrymme som är mindre än hos konkurrenterna, ett multimediasystem som hunnit bli daterat och avsaknaden av hybriddrift. Flera av de senare testerna konstaterar att generationen är gammal i tjänsten och att nyare rivaler numera är mer rationella val på plats och teknik.

• −Svaghet:

  Motor- och vindljud är väl dämpade, men däckljudet från grov asfalt tränger igenom i motorvägsfart.

• −Svaghet:

  Multimediasystemet har hamnat efter. Grafik och funktioner känns gamla. Skärmen går inte att peka på under körning.

• −Svaghet:

  Ingen hybridvariant genom hela generationen, vilket ger högre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp än de elektrifierade rivalerna.

Där testerna går isär: Komforten skiljer testerna åt. Flera hyllar balansen mellan fjädring och väghållning, framför allt på 17-tumshjul, medan andra tycker att de dyrare versionerna på 19-tummare blir stumma och slår igenom över tvärgående skarvar. Motorvalet delar också: en del pekar ut turbobensinen som den som ger bilen karaktär, medan de europeiska och australiska testerna av dieseln beskriver den som tystare och betydligt starkare i mellanregistret.

Adaptiv farthållare och autobroms är standard på många versioner, och förbrukningen för bensinmodellen ligger på cirka 0,68 l/mil blandad körning.

Testerna är i stort överens: Tucson III är en enkel, bekväm och välutrustad familje-SUV som gör det mesta rätt utan att göra något minnesvärt. Det som återkommer på plussidan är utrymmet, komforten på längre sträckor, den generösa standardutrustningen och ett gott rykte om driftsäkerhet. Kritiken samlas kring en kupé med billig hårdplast och tam design, motorer som antingen saknar kraft nedåt eller dricker mer än väntat samt en körupplevelse som ingen recensent kallar rolig. Flera tester formulerar det som att bilen passar den som vill ha problemfri familjetransport, inte den som söker körglädje.

• +Styrka:

  Lugn och stabil på motorväg, med låg ljudnivå och god komfort på långfärd.

• +Styrka:

  Gott rykte om driftsäkerhet och låga löpande kostnader återkommer i flera tester.

• −Svaghet:

  Bensinmotorerna får jobba hårt och tvekar från stillastående, särskilt med dubbelkopplingslådan i låg fart. Bränsleförbrukningen blir högre än väntat.

Där testerna går isär: Fjädringen delar recensenterna. En del beskriver gången som mjuk och avrundad, andra tycker att den blir hård och skumpig över dåligt underlag, tydligast på de större fälgarna. Även lastutrymmet bedöms olika: europeiska tester kallar bagageutrymmet stort, medan amerikanska tester tycker att det bara är klassmedel jämfört med de främsta konkurrenterna.

Bagageutrymmet rymmer 625 liter och modellen har ofta Apple CarPlay samt adaptiv farthållare.

Testerna tecknar bilden av en förnuftig familjebil som gör allt tillräckligt bra utan att någonsin bli spännande. Utrustningsnivån, den sjuåriga garantin och det starka tillförlitlighetsryktet återkommer som de tyngsta argumenten i nästan varje test. Körmässigt beskrivs den som stadig och lätt att tycka om, men recensenterna är samstämmiga om att Golf och Focus är roligare bakom ratten. Kritiken samlas kring en fjädring som blir stötig på dåligt underlag, ett smalt motorprogram och en kupé som fungerar men saknar egen karaktär.

• +Styrka:

  Stort bagageutrymme, särskilt i Sportswagon. Gott om benutrymme i baksätet.

• −Svaghet:

  Smalt motorprogram och kort tillvalslista – flera tester påpekar att de piggare motorerna kostar rejält mycket mer.

• −Svaghet:

  Mer motor- och vägljud in i kupén än hos de bästa konkurrenterna. Motorn låter sträv när den pressas.

Där testerna går isär: Körglädjen bedöms olika beroende på version: GT-varianten beskrivs som genuint rolig medan standardbilarna genomgående kallas färglösa bakom ratten. Kupén delar också testerna – vissa lyfter fram gedigen byggkvalitet, andra tycker att designen är trist och att skärmen ser påklistrad ut. Om utrymmet är en styrka eller inte råder det oenighet om, där några tester tycker att konkurrenterna är rymligare.